Alltså blä, jag sitter och gråter just nu, chansen att jag kommer få träffa dom är inga. Bokstavligt talat inga. Visst jag kommer fara på deras konsert nästa år, men det kommer 20.000 andra fans också göra. Liksom hur lyckad var inte den här tjejen på en skala 1-10? Jo, 1000000. De här bilderna är från deras intervju de hade för fem minuter sen i Australien. Och ja, jag såg den live. Hon hade tydligen varit på flygplatsen igår för att få se killarna, men de gick bakvägen. Hon satt såklart i publiken under intervjun, och när killarna fick reda på det, så fick hon varsin kram, och sedan sitta med de i soffan. Åh herregud, det är liksom en chans på miljoner. Och nu sägs det att de kommer bli världens största pojkband, i historien nästa år. Så det finns ingen chans kvar att jag ska få chansen att berätta hur mycket dom faktiskt betyder för mig, och hur mycket dom har ändrat mitt liv. Ett litet hej från dom skulle göra min dag. Det här är sjukt. Nu ska jag fortsätta gråta helt forever alone, ni tror säkert att jag är en tönt just nu, tro vad ni vill. Jag orkar bokstavligt talat inte bry mig.