Samma veva ännu en gång. Sömnlös, tankspridd, allting på samma gång. Om några timmar ligger jag på operationsbordet igen för att operera in en slang i ryggen. Sista chansen för att få mitt liv tillbaka. Ingen vet hur länge jag måste leva med den, jag orkar inte bry mig längre. Morfin fungerar inte längre, allting blir bara värre och hoppet försvinner.
Less, skräckslagen. Ingen vet vad som kommer hända. Less på att lida, less på att gråta, less på att vänta, jag är less på hela den här jävla sjukdomen.