Gårdagen var helt underbar. Simon, Samira och Helin kom över på kvällen med fika. Det var underbart att bara sitta och prata om allting, jag behövde verkligen det. Ord kan inte beskriva hur mycket vi behöver varandra just nu, det var otroligt skönt att få träffa de igen.

Imorgon blir det sjukhuset, igen. Jag är så jäkla nervös. Det är skrämmande hur fort allting blir värre för varje dag som går. Och ingenting händer heller, allting står stilla även fast jag är på sjukhuset konstant hela tiden. De har fan gått två år, mitt liv faller bara isär mer och mer.
Men iallafall.. Godnatt mina vänner, ha det bäst.